malins vardag

Har ju glömt att berätta om hur det gick på MVC i måndags. Det har vart så mycket nu så det har liksom kommit mängders med saker i mellan, men nu så. Besöket gick toppen, är så glad åt Anna min barnmorska. Hon bryr sig verkligen på djupet och verkar lägga mycket tid och energi på att jag verkligen ska få må så bra som möjligt nu den sista tiden.

I måndags var det dags att skriva en slags sammanfattning av min graviditet som de snabbt kan få upp på förlossningen istället för att behöva läsa hela min journal (den är ganska påfyllt om man säger så). I sammanfattningen stod det kortfattat med ändå med allt inkluderat hur jag mått under denna graviditet och hur de på förlossningen kunde hjälpa till för att det skulle gå så smidigt som möjligt att föda bebisen. Jag är nöjd med hur hon formulerade allting och jag hoppas att de klickar upp denna istället för att springa och fråga mig hela tiden. När man ligger och har ont orkar man inte direkt ta upp gamla smärtor och funderingar – IGEN!

Bebisen då. Jo, den mådde toppen! Hjärtslagen låg mellan 145-150, lite högre än vad det gjort tidigare gånger, men så hade jag lite sammandragningar samtidigt så barnmorskan sa att det berodde på det. Det var ju inte extremt högt utan höll sig inom gränserna iallafall. Magen hade skjutit iväg nästan 4 cm på två veckor, inte undra på att huden på magen kliat liksom. Mitt blodtryck såg också bra ut 101/70 och vikten ligger på +9 kg sen inskrivning. Kommer kanske komma upp +10-11 kg innan den 9 september, nu när jag fått lite energi och matlust tillbaka. Ungefär samma som med Alicia, så jag hoppas det ska vara lika lätt att hitta tillbaka till sin egen kropp igen som efter förra graviditeten.

Idag, är det 14 dagar kvar tills vi får träffa lillasyster ifall hon inte beslutar sig för att komma tidigare och om det inte är fullt på BB den 9 september det vill säga. Då har vi fått nästa datum dagen efter, dvs den 10 september. Tiden går verkligen långsamt med så mycket snabbare än förra gången nu när man har en liten vilde på 1,5 år här hemma att sysselsätta. Så man hinner liksom inte riktigt tänka på tiden, positivt alltså!