Instagram
Något jag är väldigt stolt över när det gäller Alicia är att hon alltid säger tack för maten när hon lämnar bordet. Vi behöver längre inte säga till henne ”vad säger man när man ätit klart?” utan när hon är klar så säger hon artigt tack för maten och då är det lönlöst att försöka få i henne en endaste tugga till, för då är hon klar.
När hon får någonting tex ett paket är hon också väldigt duktig på att säga tack. Det gäller än så länge oftast till de hon känner väl eller har träffat ett par gånger. Till för henne ganska okända människor är hon ganska blyg, men vi jobbar ändå på det där tacket. Jag tycker att det är en självklarhet att barn ska uppfostras till att tacka för sig, iallafall mina barn. Något så litet som ett tack när man får något eller har ätit klart kan vem som helst kosta på sig att säga.
Jag är stolt över att hon redan vid 20 månader faktiskt är så pass duktig på att säga det, och vi kommer hålla fast vid att man ska säga tack nu när hon växer upp. Självklart kommer vi uppfostra Saga på samma sätt.
Vad tycker ni? Ska barn tacka för sig i olika sammanhang eller kan de komma undan med att de ”bara är barn”? Kommentera gärna.
