Jag kan börja med att säga att vi alltid varit väldigt bortskämda med sömn, trots småbarn i familjen. Jag vet att vi inte ska klaga då många jag känner haft vaknätter från dag ett och har det fortfarande. Jag måste bara få skriva av mig och håller tummarna för att detta som pågår här hemma nu endast är en liten så kallad fas i Alicias utveckling, för mamman i familjen (det vill säga jag) här hemma fungerar inte utan sömn.
Alicia har sedan hon vart 4 månader sovit hela nätter från ungefär 19-08 dagen därpå, med undantag då hon vart sjuk och några andra nätter då hon velat sova hos oss. På senaste tiden har hon börjat vakna mycket på nätterna och skriker efter mamma och pappa. Fungerar inte det så ropar hon på mormor. Vi brukar inte gå in till henne i första taget, men på senaste tiden har skriken låtit mer och mer panikartade ifrån hennes sovrum, vilket har gjort att hon fått komma upp och vara vaken ett tag till, vilket resulterar i sena kvällar och en trött Alicia morgonen därpå. Dessa uppvaknanden från hennes sida sker oftast ungefär en timme efter att vi nattat henne, vilket gör att hon måste aktiveras aktivt i iallafall minst en timme innan hon går att natta igen.
Hon är oftast väldig go dessa kvällar hon kommer upp och bjuder på mycket shower och goa skratt. MEN den lilla så kallade egentid vi får varje kväll är guldvärd och det är inte alltid orken finns att aktivera Alicia fullt ut så som hon kräver när man gjort det hela dagen. Då vill jag och Christian bara sitta i soffa, läsa en bok, kolla datorn, prata med varandra eller vad nu vi känner för just den kvällen.
Sen Saga kom till oss har dessa ”vakna kvällar” kommit allt oftare och jag vet inte om det är så att Alicia kanske är avundsjuk på något sätt. Jag hoppas och håller iallafall alla tummar jag har att detta går över snart. Alicia är inte särskilt rolig att ha att göra med när hon är trött och gnällig.
Hur blev det för er? Hur reagerade första barnet när syskonet anlände? Och om ni känner igen er, när gick det isåfall över? Kommentera gärna.
Det låter som våran lilla här hemma. Testa att väcka henne lite någon timma efter att hon somnat, tycker de låter som nattskräck. Det kan ske när de är något nytt som hänt tex, hon har ju blivit storasyster.
Vi brukar gå in till vår lilla, prata lite försiktigt och fråga om han vill ha lite vatten, oftast vaknar han bara till lite men då avbryter man tydligen att nattskräcken påbörjas..
Okej tack för tipset :) vi får testa det!